Jag har ju länge vetat att Bellos stång egentligen är för bred, ganska mycket till och med. Det innebär att kedjan inte går att spänna perfekt. Den är antingen aningen för hård eller aningen för lös. Så igår testade jag Siljes escuela alta-stång. Den är ungefär en centimeter kortare än Bellos nuvarande och verkar ligga bra i munnen. Det är ganska hög tungfrihet och Bello verkar vilja ha det så. Den är inte tyngre än vaquerostången men utrustad med S-skänklar, vilket enligt vad jag förstår gör att tygeltaget verkar lite uppåt. Redan från början märktes skillnad. Hela hästen kändes mjukare på något sätt. Bello är av naturen lågställd och har lättare för att länga ut överlinjen än att korta upp sig. Nu gick det lättare att hitta kortningen utan att jag egentligen behövde röra stången särskilt mycket. Däremot var galoppen lite knackig igår och jag funderar på om det är en kombination av långpromenad på söndagen och det nya bettet. Idag när jag återigen red på det bettet märkte jag hur mycket skarpare Bello upplever att den här stången är jämfört med den gamla. Vid en galoppfattning lade jag till spöet en gång bakom skänkeln och Bello bockade. Det är hans sätt att säga "sluta tjata, jag gör så gott jag kan". Bortsett från det faktum att jag faktiskt satt kvar i bockningen (BARBACKA, märk väl) så råkade jag ta tag i tygeln på ett sätt som jag aldrig skulle ha gjort medvetet. Min stackars häst nästan satte sig på baken! Shit, tänkte jag och blev genast mycket mer medveten om mina händer. Så starkt har han aldrig reagerat på ett bett även fast det har förekommit några oavsedda hårda tygeltag ute i skogen ibland.Efteråt slog mig tanken att det kanske var det som hindrade galoppen. Den senaste veckan har han gjort såna härliga, luftiga fattningar. Nu samlade han sig visserligen väldigt mycket innan fattningen men det var som om energin tog slut någonstans där och galoppen ebbade ut i ingenting. Kanske är det så att jag, van vid den gamla vaquerostången, bromsade honom omedvetet? När jag tänker efter så tror jag att Silje hade samma problem med Felix när hon red på denna stång. Den bromsade honom. Å andra sidan var fördelarna med bettbytet uppenbara, jag måste bara lära mig att använda bettet rätt så att jag kan hitta den där balansen mellan broms och gas. Finlir med andra ord.Det är så kul att rida nu! Jag är så stolt över min lilla häst som blir starkare och smidigare hela tiden.

 

ylle

14 maj 2007 14:01

Hej Charlotte, vart tog du vägen? Har just hittat Din blogg via nån annans, och nu SLUTADE DU före april med Dina inlägg. Jag vill veta mer om hur det går för Dig och Bello hälsar Ylle

http://sammie.blogg.se

 

Ida

17 maj 2007 22:58

Hallå Challe! Dags att uppdatera! Hur går det med Bello-grabben? :)

http://www.ellys.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

BELLO 21 ÅR IDAG =)!!!   Ursäkta dröjsmålet. Ifall någon har undrat var jag har tagit vägen så har jag helt enkelt saknat ork och tid att skriva här. Nästan all min kreativitet sugs upp under dagarna av allt jag ser, hör, gör och pratar med andra om ...

Just nu har jag inte särskilt mycket tid eller ork över till att uppdatera den här bloggen. All kreativitet går åt till ridningen och hästarna, även om det finns mycket annat jag skulle vilja hinna med också. I måndags åkte jag, Heidi och Lena med...

Det går bra. Ridningen går bra. Helt plötsligt har jag lyckats hitta viss timing. Jag upplever att både jag och Bello är fokuserade och inspirerade på ett helt annat sätt än vi varit hemma. Kanske har vi gått och ruvat på detta hela vintern och kan ...

Då har jag och Bello befunnit oss på Broknäs i en vecka och saker och ting börjar falla på plats. Efter att i godan ro tagit det lugnt hela morgonen dagen Bello skulle åka iväg, kom jag på att jag skulle ta och ringa transportfirman för att höra ...

The road is long With many a winding turns That leads us to who knows where, Who knows where. But I'm strong, Strong enough to carry him. He ain't heavy, he's my brother. So on we go. His welfare is of my concern. No burden is he to bear,...